Linköpings historia

1943 tillsatte stadsfullmäktige en kommitté som skulle utreda frågan om det i idrottens hus också skulle kunna få plats med "ett nytt och tidsenligt varmbadhus med simhall av tillräckliga proportioner". Kommittén kom fram till att det inte gick och stadsfullmäktige beslöt därför 1950 att uppföra en separat idrottshall söder om Linnégatan, d.v.s. Sporthallen.

Därför tillsattes en särskild byggnadskommitté för en ny simhall och de gav i uppdrag till Sporthallens arkitekt, Hans Westman, att göra ett skissförslag till det planerade badhuset. Förslaget godkändes av kommittén 1959 med vissa förändringar och dessa lämnade över ärendet till stadsfullmäktige som klubbade beslutet den 31 oktober 1961.

Simhallen placerades där Linköpings kakelfabrik tidigare hade legat och tog 2 år att bygga. Den 27 februari 1965 invigdes den nya simhallen av landshövding Per Eckerberg. Slutkostnaden för simhallen uppgick till 9.515.967 kr och 42 öre. Vilket skulle motsvara lite drygt 123 miljoner i dagens penningvärde.

Men simhallen hade så småningom tjänat ut sin roll och 2023 invigdes en ny simhall till en betydligt högre kostnad. Var den nya simhallen skulle vara placerad var också omdebatterat och fördröjde byggstarten. Nu hamnade den till slut granne med den gamla och i anslutning till sommarbadet Tinnis.

Jag har själv avverkat många simmil i den gamla simhallen, så jag känner igen mig i låten “Nu är det slut på gamla tider, nu är det färdigt inom kort. Nu ska hela rasket riva, nu ska hela rasket bort”. Den nya simhallen har blivit fin. Den har fler simbanor och mindre trängsel.

Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv, juni 2026.

Källa: Linköpings stad Byggnadskomimittén för simhallen, Linköpings stadsarkiv.

Under äldre tid var staden indelad i fyra fjärdingar, kallade kvarter. Dessa har före 1700-talets slut haft varierande gränser, men indelningen förändrades och fixerades genom ett beslut av magistraten 29/8 1778  till den som bestod till 1920-talet. När bebyggelsen växte under 1800- och 1900-talen, lades de nya områdena in i den existerande indelningen eller anslöts till den som nya kvarter (Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan, Västanstång).

De fyra ursprungliga fjärdingarna var S:t Pers, S:t Lars, Tannefors och S:t Kors kvarter. Namnen var tämligen självfallna:
- S:t Pers kvarter, stadens nordvästra fjärding, hade sitt namn efter domkyrkan, helgad åt aposteln Petrus.
- Den nordöstra fjärdingen, S:t Lars kvarter, hade namnet efter den gamla sockenkyrkan, helgad åt den helige Laurentius.
- Fjärdingen i sydöst, Tannefors kvarter, vette åt Tannefors by (belägen inom den senare stadsdelen Hejdegården) i S:t Lars socken.
- S:t Kors kvarter slutligen, den sydvästra fjärdingen, hade namn efter det s.k. Sandkorset, där Djurgårdsgatan och S:t Korsgatan (ursprungligen kallad Sandgatan och Sandkorsgatan) mötte varandra. Namnet Sankt Kors är en lärd "uppsnyggning", som genomdrevs av biskop Rhyzelius på 1730-talet.

Kvarterens namn angavs vanligen - så t.ex. i kyrkoböckerna - med förkortningarna P, L, T och K, följt av tomtnumret. Förkortningen M, som förekommer i flyttningslängderna, betyder att personen tillhörde livgrenadjärregementenas musikkårer. Dessa redovisas 1821-1865 sist i husförhörslängderna för S:t Lars kvarter och 1866-1880 sist i husförhörslängderna för S:t Kors kvarter.

Husförhörslängderna under tiden 1797-1880 (vol. A I:5-68) redovisar stadens befolkning i kvadraternas nummerordning i resp. kvarter, vilket ger fyra längder per tidsperiod, i den nyssnämnda ordningen. Fr.o.m. 1880 (vol. A I:69-80) flyttades inte personerna om i längderna annat än vid förändringar av relationer, utan bostaden antecknades i stället med blyerts ovan familjen; vid flyttning ströks den gamla adressen och ersattes av den nya.

För att hitta i längderna fr.o.m. 1880 används dels serien A II b, Fastighetslängder, där samtliga tomter är redovisade i nummerordning, dels serien A II c, Namnregister till husförhörslängderna och församlingsböckerna (volym A II c:1 är ett i Landsarkivet upprättat, ofullständigt namnregister för tiden 1861-1869).

Arkivförteckningen för Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv i Landsarkivet i Vadstena finns tillgänglig via Nationella arkivdatabasen (NAD). En hel del av böckerna har digitaliserats och går att se via Riksarkivets hemsida. Det som går att läsa har en "BILD"-ruta. Tryck på den som kommer du in i handlingarna.

Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv Länk till annan webbplats.